Varning för ras...

Jag känner efter om det här är att vara fri om det här är ett liv med någon mening i. Det är ingen som tjatar längre det är ingen här som ber mig stiga upp, jag går och plockar och hittar mina gamla brev, lite konstigt att läsa om gamla planer när jag vet hur det blev. Det är ingen som skriver längre det är ingenting här som är värt att skriva upp. Ändå känns det som om hela värden sjunger "har du kommit nånstans, har du sumpat din sista chans är du framme nu? Har du valt en väg att gå och ett mål att sikta på, är det verkligen du?"
Det fanns stunder när jag visste hur det skulle vara, men det är som om jag glömt vad som var så bra. Jag har för länge sedan tappat lusten jag har för länge sedan glömt vad som var värt någonting.


Förlåt för att jag är så kass på att skriva, jag har haft så mycket att göra och har inte mått jätte bra det senaste. Har flyttat och försökt att få ordning här i lägenheten.. Ska bli bättre det lovar jag!! Ge mig bara lite tid

/Amanda

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0